nyponflickan

Allt jag ångrar,

det väller över mig.

Gör det omöjligt

- att värja sig

för en inre röst ryter

Fy skäms på DIG!!

Jag ... jag ångrar att jag lät dem se mig gråta

Hur jag medgav att jag gick itu

Ångrar att jag drack fem glas vodka

- Men ånger hjälper knappast nu..

Hur kunde jag visa mig svag?

Varför lärde jag mig aldrig slåss?

Och att jag erkände att jag blivit ett reducerat jag,

Det ångrar jag förståss!

Jag ÅNGRAR ÅNGRAR att jag lät honom se mig

Vinglandes fram i korridoren

Och att jag senare tillät andra

Fotografera och mäta såren.

Jaja hur jag att jag ångrar ångrar ångrar allt

Att jag inte höll huvudet kallt,

Kan ej radera det som skett.

Kan ej göra faller o-utrett.

Allra minst radera vad de sett.

Ok. Vare sig jag ångrar eller inte,

Så har det hänt

Och ingenting jag gör eller inte

Bygger upp de broar jag bränt

Ingenting jag hör

Mildrar vad jag känner och känt.

Bara om jag dör

Har friden återvänt.

Som sagt ånger:

Jag ångrar att alla kunde se mig gråta.

Att ingen har lärt mig att förlåta.

Förlåta görningen de begick.

acceptera att jag aldrig återfår

vad de stal och fick.

Främst ångrar jag mina skrik.

Skrik som ingen hör.

Det enda som jag INTE skulle ångra

Vore om jag lägger MIG NER OCH DÖR!!