Försiktiga förhoppningar om framtiden.
Det spelar ingen roll hur vacker snön är när man ramlar på en isig backe och ramlar raklång på ryggen. Och gissa vem som är expert på att göra just det...
På onsdag kommer min syster Monica till Stockholm och ska stanna två veckor. Jag har svårt att koncentrera mig på annat eftersom jag längtar så mycket. Monica! Onsdag! Monica. Onsdag.
Min andra syster Anna är mitt inne i graviditet och mitt inne i en flytt med sin man Lars. Jag saknar dom också, men inte på samma sätt som jag längtar efter Moni.
Jag är väldigt avundsjuk på Anna och känner mig hemskt misslyckad.
Jag bor hemma hos mamma och vet att det i dagsläget skulle vara omöjligt för mig att bo själv. Det är ju knappt så att jag vågar vara ensam hemma...
Sedan återinsättningen av Fluoxetinet har det dock känts lite bättre. Jag har bl.a. övat på att vara hos pappa medan han är bortrest hos Anna och det känns mindre jobbigt att vara ensam varje gång.
Jag plockar lite bland mina saker som jag har där, gosar med kaninen, läser och suktar efter korsorden i SvD (som sparas till pappa).
När jag klarar av det så får jag försiktiga förhoppningar om att i framtiden kunna leva ett normalare livtack elsie!! ddu skrev en väääldigt smart sak jag själv tänkte säga där!!
du kommer kunna flytta hemifrån snabbare än du tror det är jag säker på du är stark och grejjar det här!!
Hej! Trevligt att du lämnar ett avtryck. Vad är det för ny dagvårdsavdelning som öppnar på SCÄ? Hur skiljer sig den från Idun och Nike? Ta hand om dig du också.
Du kommer fika det Elsie vännen, en dag om än inte just nu. Ta det lugnt och fortsätt kämpa precis som du gör!
Kramar Mia
