nyponflickan

Jag blir så förvirrad och trött när man säger att "allt är relativt, det finns ingen sanning" eller "allt är subjektivt". Bara detta att vi kan ha olika tankar om ifall allt är subjekt, om det finns en saning, bevisar ju att det finns en sanning; nämligen att den är omöjlig att definiera.

Jag är varken objektiv eller subjektiv, jag är diffus, omöjlig att kategorisera.

För formlös att platsa i en mall.

Mitt minne är som ett såll. Biverkningar ... vad är biverkningar av medecinen mot depressionen -och vad är egentligen depressionen? Ingen muntergök, det kan jag erkänna att jag knappast är, jag galer inte som en gök i ottan utan kraxar hest tvivlande.

Fat det är bara närminnet som är oroväckande. Detaljer från senaste tiden är luddiga, vaga, om jag ens minns vad som hänt, allt hemskt jag gjort. Men långtidsminnet är det inget fel på, min barndom kommer jag ihåg klart och tydligt.

Ibland känner jag mig som ett glas med vatten som stått i solen för länge. Inte längre genomskinligt, grumligt, ändå ser man rakt igenom mig.

Förra veckan träffade jag M och S. Vi tre lärde känna varandra på vårdavdelningen i höstas. S och jag delade rum, vi knaprade koffeintabletter och argumenterade för en officel danskväll i veckan. Helst skulle det vara dans!dans!dans till det enda Kentskivan som S och jag kunde enas var felfri. När vi inte drog nattsvart ironiska ksämt, som att låtsasstretcha så att personalen blev galen( eller att möblera om mitt på natten) så  skapade vi kvasirubricerade installationer i matsalen på nätterna. Vår favorit var en spretig talgoxe i papp som vi genialiskt nog döpte toll hette Kunskapens fågel efter att ha satt en penna i dess fjäderklädda rumpa. En annan lustighet var att svara Din mamma på allt och till alla.

-Har du kollat matsedeln?

-Ja till lunch blir det din mamma.

Ett par timmar senare upprepades skämtet (på ätstörningsavdelning måste man äta rätt ofta mao) fast istället för "din mamma" blev motrepliken "till middag blir det kunskapens fågel":

M och jag hade aningen mer raffinerad humor, men ärligt talat var även våra skämt ganska kassa.

 Tex; angående vråa "tarmreglerande pulvet"; "Lactipec är för hårda brudar".

Eller om kaninen Siris fetma, "Ta det lugnt Siri, att vara tjock är inget att deppa över så upp med hakorna".

Ja hur som helst, vår träff förra veckan var underbar. Jag som aldrig förstår hur man skrattar sannt skrattade verkligen. Kämpa, kämpa, jaga skrattet, det är din drake att rusa efter när det blåser.